Sätter SD bara ord på dina innersta tankar?

Jag klickade in mig på min väns Annelies bloggsida alldeles nyss och läste hennes nya inlägg. Denna gång fanns inte några av hennes fantastiska foton med utan bara en kort  text. Men det var en talande text och fick mig att fundera över hur vårt liv här i Sverige har blivit. Kanske är det detta som är förklaringen till varför SD fick så många sympatisörer i valet i söndags? Vad tror ni andra? Så här skriver hon:

Tisdag, september 21, 2010
Jag vet att jag sticker ut hakan nu....
Överallt ojas och suckas det nu över katastrofen som hänt. Jag ojar mig också, det är fruktansvärt att Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen, absolut, jag håller fullständigt med!
Alla människor har lika värde var dom än kommer ifrån, det är inte tu tal om saken.
Det är hög tid att rannsaka sig själv, och jag gillar kanske inte vad jag ser hos mig själv, men jag gillar inte heller hycklare. Jag tror att många känner som jag just nu. Oroliga och rädda för vad som ska hända. Och lite rädda för att erkänna att det bor kanske en liten smygrasist hos många av oss, trots allt.

Å andra sidan måste jag erkänna att jag ibland blir riktigt trött...
Trött på att bli kallad för hora och svennejävel, trött på att vissa människor alltid måste gå före i kön, trött på att inte kunna säga emot utan att bli kallad för rasist.
Trött på att som skattebetalare behöva betala tolkkostnader för någon som levt här i 20 år, och fortfarande inte lärt sig språket.
Om man vill bli respekterad måste man visa respekt, och det måste vara ömsesidigt!
Gör detta mig till rasist? Döm själva.....