Idag har jag varit hos doktorn på hudmottagningen. Jag har väntat väldigt länge på att han skulle ta emot mig.Men så idag fick jag äntligen komma på besök.Det känndes lite pirrigt när jag åkte hemifrån för jag har länge studerat och sökt information om detta ”lilla röda märke” som jag har på kinden.Många kvällar har jag suttit framför datorn och sett min dödsdom på skärmen. Maling melanom!!!!!!
. Han var mycket noga och tittade länge, kände och skrapade. Sa sedan att han skulle konsultera en kollega så jag fick vänta ett litet tag. När han gått ut ur rummet var jag jättesäker på att nu, nu skulle jag snart dö. Jag hade drabbats av hudcancer. Kollegan kom in och undersökte mig också, mycket noga även hon. Sen sa de att de skulle ta ett vävnadsprov och skicka in för annalys för att få ett bestämt svar.
De skar, sydde ett stygn och satt på ett plåster. Nu skulle det dröja ca 5 dagar sedan skulle vi veta säkert. Svar skulle jag få över post eller telefon. Bara att åka hem och gilla läget.
Doktorns misstanke var ialla fall att mitt ”lilla röda märke” kunde vara basaliom eller förstadiet till skivepitelcancer. Ursh hör ni hur det låter. Men om så var fallet skulle jag inte dö, utan behandling fanns. Vid lättare en slags ”salva” som strålade bort det onda om det rörde sig om djupgående fick man ta till kniven. Det får jag acceptera bara jag inte är döende.
Allt detta för att jag ÄLSKAR solen.
