Jag följde med mannen ner till hans jaktmarker igår. Nej inte skulle vi jaga inte, det är inget för mig skulle aldrig kunna skjuta något värnlöst djur. Annat vore det om det är någon som gör sig olycklig på någon av de mina, för då ligger de dåligt till.
Hur i hela världen kan ledande leksaksaffärer ta in denna Barbiedocka i sitt sortement. Just nu kan man köpa den på Barnens Hus men jag hoppas innerligt att det inte finns någon som är så in i bomben dum så den går och inhandlar den. Dockan är helt klart ANOREKTISK och jag blir äcklad av att titta på den. Vad tycker ni andra?
Igår blev jag påmind om att jag tillhör The Old Music Lovers. Jag tittade in hos Pialotta och fick då reda på att mitt favorit radioprogram som jag lysnade på varje lördag i yngre dagar fyller 50 år.
Ju fler som bidrar är chansen större att forskarna löser gåtan och att våra döttrar och dotterdöttrar går fria från bröstcancer. För mig är min högsta önskan här i livet att mina flickor ska få leva ett friskt, rikt och hälsosamt liv.
Inte vill jag att något ont ska hända dem. Kunde jag skydda dem från allt elände i världen så skulle jag naturligtvis göra detta. Man kan komma med goda råd för att de ska slippa göra om de misstag som man själv gjort en gång. Om de lyssnar det vet jag inte, de tycker säkert att man tjatar och överdriver. Men man kan alltid hoppas att de innerest inne tar till sig något av det man vill förmedla.
Men detta med bröstcancer det rår man inte på. Så hoppet att forskarna en dag ska finna orsaken till eländet. Att de en gång kanske kan hitta ett vaccin mot detta.
En annorlunda eftermiddagsvila blev det för denne lille kille en dag i sommeras då vi var på besök på vår stadsbondgård. Han hade hoppat ett otaliga gånger från "skullen" innan han bestämde sig för att ta en liten siesta i höet.
Det har varit lite upp och ner här på min Blogg och i mitt privatliv den senaste veckan. Det har funnits annat som har uppehållet mina tankar. Min lilla Maya blev på torsdags eftermiddagen inlagd på Astrid Lindgrens barnsjukhus med jätteont i magen IGEN. För nästan två månader sedan var hon patient på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, men blev där efter en observationsnatt hemskriven med att de inte hittade något fel på henne. Hon hade då fortfarande ont men efter några dagar lade det sig, fast lite småknip har det varit till och från sedan dess. Men nu i torsdag smällde det till ordentligt och det blev en resa in till SÖS med fortsättning till Karolinska.
Denna resa gick ju bra, men man kan ju tycka vad man vill om Mälarsjukhusets aggerande. Själv tycker jag inte om det. Hade de undersökt Maya ordentligt och tagit hennes värk på allvar och opererat bort detta bihang redan där så hade hon blivit skonad från detta. Nu blev ju hennes sjukresa mycket värre och hade kunnat gå riktig illa. Nu blev/blir det 5 dagar med penicillindropp och naturligtvis en lika lång sjukhusinläggning. 
Men redan efter någon dag har hon piggnat till och sysselsätter sig med allt pyssel som hon fått i uppmuntringspresent från oss, skolkamrater och grannar. Det känns skönt nu att se att det går mot rätt håll med henne. Nu vill hon inte åka hem om hon måste fortsätta att äta medicin hemma utan tycker att hon kan stanna kvar där till det är färdigmedicinerat. Det är bättre att få medicinen direkt in i armen än att behöva känna äckelsmaken av den i munnen, säger hon.
Mycket presenter fick han, bland annat en Balanscykel så att han kan ligga i träning inför vårsässongens cykelturer. En Sparkcykel med Blixten på fanns också i ett av paketen, och många, många flera saker.
Kalasfika med sina tremänningar som han bjöd på egenbakade Eriksmuffins och denna fina Blixtentårta.
Lite fönsterbilder från delar av Nackafamiljen på besök på Museispårvägen i Malmköping.
Skuggor i mörker kan sätta fart på fantasin på ett obehagligt sätt. De framkallar rädslor,vidskepelser och skräck hos några. Nog minns vi väl alla de stunder som man som barn satt gömda på någons vind eller källare och berättade spökhistorier för varandra. Till slut var man så uppskrämd så att man såg
Svarta Damen i sällskap med onda Svarta Demoner vandra fram på gatan. Jag minns att jag ibland var så uppjagad så det känndes som hjärtat skulle brista innan jag var hemma igen. Väl där kröp jag snabbt ner i sängen och drog täcket över huvudet.
Nu är det inte så att dessa bilder är skuggor från det förflutna *skratt*, utan bilder från vår Kulturfest som går av stapeln i min stad. De var inte från början svartvita, utan stadens kulturhus var upplysta i härliga färger.( De bilderna passar nog en annan gång) Men för att göra det dramatiskt så valde jag att avfärga dem.
Efter att ha fått hjälp med att agna metspöt sitter Maya här i en stor förväntan att flötet ska sjunka. Väntan blev lång och hon var nära att ge upp men så plötsligt...........
och helt OVÄNTAT har denna fisken fastnat på kroken. Lite hjälp behövde hon allt med att få upp den och att agna av också. Jo, lite läskig tycket hon allt att den var. Men med hem det skulle den så klart. Någon kvällmat till oss det blev det inte men kan säga att grannens katt blev riktigt mätt.
Oj oj här gäller det att se upp. För inte vill man bli krokodilmat. Tur att de satt upp en Varningsskylt!
Nej då är det väl godare att fylla tallriken med härliga köttbullar.( fast det kanske inte krokodiler tycker) De här är säkert ekologiskt odlade. Tur att Petsson på Julita gård har skyltat sitt grönsaksland med lite protinrikt föda också.
Kanske vill någon ta en tur i dessa veteranbilar. Klass 11 Skyltade. (Inte vet jag vad det vill säga, men det finns säkert någon som vet det) Jodå, de är till salu. Fast man måste nog lägga ner lite arbete innan de blir kördugliga.
Denna vecka tog jag det lite lugnare med mitt inlägg i fototrissen. Hela två dagar har gått så man kan ju undra om man får någon respons på trissen. Denna blogg har blivit väldigt populär och just nu är det 137 personer som medverkar. Gå in och titta vad alla dessa har SKYLTAT upp med HÄR.
