VÅR!

 Helt klart är att våren är här. Det känns både i näsan och ögonen ( Pollenallergin) Men att ljuset har återkommit och att allt börjar att blomma och grönska gör mig också glad. Sommaren knackar ju snart på dörren.

Glad så att hjärtat nästan svämmar över av lycka blir jag också då man får en sådan här ljuvligt vacker vårbukett av sitt barnbarn.

Fler bilder på temat VÅREN hittar du här hos Sinneskatten

Fototriss del 176: Så här ser det ut där jag är, del 15

 Ja så här ser det ut just nu hemma på min gård. Gräsmattan håller på att grönska och i rondell runt vår lilla damm har jag rensat och planterat om lite. Får väl se vad som tar sig lite längre fram. Det är ju än så länge jättekallt på natten, hade -2 inatt.

 Lite varmare är det inne i växthuset och där kommer vinrankan med fart. Om man tittar riktigt noga så kan man se de första druvklasarna redan nu. Utanför så har de först skotten kommit i ett av äppleträden. Hoppas att det blir mycket frukt i år. Förra året var en dålig säsong.

Under äppleträdet vakar den lille trädgårdstomten. Här är han dock lite skymd av vackra gullvivor

Så nog kan man säga att våren har kommit och snart, snart är sommar också här. Härligt!

Klicka in dig HÄR så ser du hur långt våren har kommit hos några andra.

VÄRME......

 Fredagstemat hos Sinneskatten är Värme. Det första man kanske tänker på då är väl vårvärmen som kom för några dagar sedan. Då solen värmde våra kroppar och kinderna fick den första solbrännan för detta året. Men eftersom både solen och värmen saknas idag och mitt hjärta är lite sorgset över min fars situation så går mina tankar till mina små barnbarn istället. När jag ser på de här bilderna så blir jag alldeles VARM inombords. Älskar dem överallt annat på denna jord!

Hur andra har tolkat temat kan du se HÄR.

Det var mörkt i min pappas hjärta idag......

Nu har jag kommit hem från en heldag hos far i Västerås. Mycket blev uträttat där. Träffade både distriktsköterskan och flera av undersköterskorna i hemtjänstgruppen som är knuten tills pappas boende. Hade också ett långt samtal med biståndshandläggaren som lovade att pappa skulle få hjälp och tillsyn dygnet runt nu en tid framöver. Därefter ska det utvärderas och så får vi väl se vad som händer. Att flytta till annat boende vill han INTE. Kanske det ordnar sig i alla fall med denna hjälp så att han kan bo kvar i sitt hem. Hoppas det!
Nu är det värsta undanröjt. Hemtjänstpersonalen hade gjort ett storverk med att få bort alla gamla kläder som far försökt att tvätta upp för hand då han inte längre klarade av att sätta på tvättmaskinen.(att fråga om hjälp var inte tänkbart) Å för första gången på länge möttes jag av en rentorkad spis och en avtorkad diskbänk. Pappa var också ren, dock fortfarande väldigt skäggig och långhårig. Men det får han väl fixa till senare det finns ju gummisnoddar.
Berget av papper av olika slag som belarmat hans köksbord fick jag sortera och slänga det som inte längre var aktuellt. Mycket intressant kom fram så som gamla brev, vykort, foton och andra värdefulla papper som gömts av all reklam och olika tidskrifter av alla de slag. Faktiskt blev det riktigt fint.
Kylskåpet fick sig också en uppfräschning. Det var länge sedan någon fått tillåtelse till allt detta. Jag tror att pappa kommit till insikt att han nu står vid vägsände och måste släppa in hjälpande händer.

Att leva i mörker och att inte kunna se har tagit hårt på min far. Han lider det ser jag helt klart. Han säger att han känner sig utanför att han inte kan delta i vardagen längre. Alla nya kläder som jag hade med mig de kunde han ju heller inte se.  Att inte kunna läsa dagstidningen eller följa med i tvprogrammen känns också hårt för honom.
Nu ska de försöka att operera hans gråstarr på ena ögat. Hoppas verkligen att det lyckas så att han får lite syn tillbaka.

HUR SVÅRT KAN DET VARA???..........

Blev väckt av hemtjänstassistenen stax efter klockan sju imorse. Hon var mycket uppriven och talade om att lassarettet hade skrivit ut min far mitt i natten. Nu låg han ensam i sin säng i bostaden och hon undrade nu vad vi skulle göra och vad som hänt. Sekretessen mellan sjukhusvård och hemtjänstinsatser finns visst, det trodde jag inte. Så hon bad mig ringa upp akutintaget för att höra vad som hänt. Var han undersökt och vad var felet?
Inte hade hon behövt fråga mig om detta jag var och är ännu riktigt förbannad. När han äntligen gick med på att åka till läkaren så skulle detta inträffa. Vilken värld vi lever i!!!!!!
Joda en vänlig sköterska svarade och berättade att de inte hittat några fel på pappa. De hade lyssnat på hjärta, bröst och röntgat huvudet. Å en FRISK????? person kan de inte lägga in på avdelningen. De hade ju sett i pappren att han hade hemtjänst  (att den var inställd p.g.a. att han var inlagd på sjukhus brydde de sig inte om) och ringt till nattpatrullen som hade lovat att ta emot. Men att ordinarie personal inget visste förän de gick på imorse det tänkte de inte alls på.
Så nu är han och vi andra tillbaka på ruta ett igen. Vad ska man göra? Pappa behöver ett annat boende. Han behöver tillsyn och omsorg dygnet runt. Han är i det närmaste blind och kan inte klara det vardagliga. Nu ligger han bara i sin säng och lyssar på sin radio (Ibland).Han har tillsvidare fått flera tillsynsbesök under dagen tills allt förhoppningvis ordnar upp sig. Men det är ju detta också att han VILL JU INTE flytta.
Just nu känner jag mig maktlös!!!!

Larm från Hemtjänsten....pappa har ramlat.....

Idag blev jag uppringd av hemtjänsten i Västerås. De talade om att pappa var dålig och hade ramlat. Han ligger mest hela dagarna och orkar inte ta sig för med varken de ena eller det andra. De ville ha honom till sjukhuset men han vägrade. Han tyckte att det var bra som det var nu när han fick mer hjälp. Men att lämna honom ensam i flera timmar var inget  bra allternativ tycket handläggaren. Hon bad mig att tala med far och få honom att förstå sitt eget bästa. Bäst hade varit om jag kunde komma och köra honom till sjukhuset.
Men till saken hör att min far flyttar man inte på i första taget.  Han är en riktig enstöring med ett svårflörtat humör. Att han skulle få det bättre med lite omvårdnad det har han svårt att ta till sig. Nej han tycker bara att man bråkar med honom om man kommer med sådana förslag.
 Men jag ringde upp honom och efter två försök att komma fram svarade han.  Nej inte ville han till något sjukhus han hade inte ont på det sättet sa han. Å till sommaren skulle han ju ändå dit på återbesök för både ögon och hjärta.
 Att han knappt kan stå på benen, ej heller sköta sin hygien, laga maten och ta sina mediciner tyckte han inte var något problem. Allt detta det skulle ju hemtjänsten göra nu sa han. Å ett larm hade de också beställt. Att han är i det närmaste uttorkad och i ett eländigt skick är ju väldigt svårt att förmedla fram på ett bra sätt. Så jag fick lägga på luren med oförättat ärende. Lovade att ringa fram mot kvällen för att höra om läget.
När klockan var 19.00 ringde det på min telefon. En vänlig röst från fars hemtjänstgrupp berättade att hon nyss hjälp far in i ambulansen. På sitt vanliga kvällsbesök hade hon frågat honom om han inte tycket det skulle vara bättre att komma till doktorn nu när han inte mådde så bra.  Till min förvåning och lika så assisterande personal på kommunen tyckte han att det var en god ide.
Så nu är han där hos doktorer och sjuksköterskor. Till morgonen ska jag ta mig en tur och titta till både honom och hans bostad.
Godnatt nu ska jag försöka att sova.

Valborgsmässofiranden i min stad!

Våren välkomnades i Kristinehamn - nwt.se - Ditt Värmland, just nu!#.T6AMxagGFsA.facebook
 Klicka på länken ovan för att se bildspelet.