Jag la fotoalbumet på hyllan. Orkar inte engagera mig i tekniken just nu. Tar det en annan gång.
Gick ut på tomten tillsammans men min man istället. Nu skulle VI städa i växthus och plantera om altanväxterna.Jag har här förut talat om att det nu förtiden inte är mitt starkaste intresse, utan mest för ca 27 år sedan då vi köpte huset. Detta gäller min man också, han har med åren tröttnat på att fixa till det, men tycker att det är förträffligt när allt är gjort.
Jag hade bestämt mig i förväg att jag skulle göra allt detta utan att säga ett negativt ord. Men ”gubben” han bara gick där och gnällde och gnällde. Det var fel på det ena efter det andra. Jag råkade säga saker på ”fel” sätt så att han blev *förbannad*
och surnade till.
Ettt tag tänkte jag:
Agnetha, du ser sandkornet i din nästas öga ( min mans )men inte bjälken i ditt eget.
Så när jag kom in igen bestämmde jag mig för att rannsaka mig själv.
Ställde mig framför spegeln och tittade mycket noga.Ja, ni ska veta att jag var verkligen noggrann.
Men nej, jag kunde inte se någon bjälke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar