Snart är glada OS slut, slut, slut. OS flaggan dansas ut, ut ut!!!

OS är inget kul!!! Här sitter den manliga delen klistrad framför OS sändningar av alla de slag. Jag gillar däremot schlagers och melodifestivalen. Så jag och dôttra min fick gå Down Under och kolla på "lill" TV. Nacka familjen är hemma på besök så min man fick en OS kompis medans jag fick en schlagervän. Fast "lill" TV är väl ingen höjdare hade varit bättre att vi bytt plats:) Ja, det tycker jag ialla fall.

Jag tycker att Anna Bergendahls låt var helt suverän. Hoppas att den vinner hela finalen.

Var det någon av er som fick titta? Vad tycker ni i så fall?

Hur smakade dina flingor imorse?

Enligt de lärde ska ju frukosten vara den måltid som har mest betydelse för hjärnans och musklernas uppbyggnad och funktioner.Frukosten ska sparka igång förbränningen och ge oss energi. Lite extra kryddad med "livets vatten" blir det säkerligen ett riktigt bombnedslag i näringskedjan. Eller vad tror du?

Snön faller och vi med den.

Nu får det vara nog med all snö och det är jag inte ensam om att tycka. Det kvittar vilken tidning eller nyhetsprogram man ser på så verkar alla eniga att nu får det vara NOG. Man vet ju inte ens var man ska lägga all snö. I vårt villakvarter har stora snöberg vuxit upp och vår gata är inte en gata längre utan en snöstig. En bil får plats att köra där, men får man möte måste man backa tillbaka till sin egna "lilla" skottade utfart och till saken hör att jag inte är så bra på att backa.
Tycker nog att kommunen skulle kunna köra undan dessa snöberg så att det blev mer plats. Men det är väl en prioriteringsfråga kan jag väl tänka de ska väl skotta fram centrum först.
Jag bor alldeles bredvid skogen och där brukar jag ta mina promenader. Men det fungerar inte längre. Jag tar mig ner till staketet på en upptrampad gång som maken gjort. Den använder han då han dagligen utfodrar "våra" rådjur. De kommer varje eftermiddag/kväll för de vet att han lägger ut mat åt dem. Detta är tur annars skulle de säkerligen svälta ihjäl. De har det tufft nu.
Föresten, var det slutsålt på alla snöslungor i modell "passande" och den där Snöängeln ( se tidigare inlägg) han var inte uppkopplingsbar så vi får allt klara oss med den gamla snöskyffeln så länge. Nja... kanske kan han låna mågens lite i smyg.

Vemodet kommer på besök.

På fredag ska jag och min man på begravning till Rudskoga kyrka. Hans faster har rest till änglarna och vi ska skicka en kondoleans. Jag satt mig ner vid datorn och började leta efter en passande vers att skicka med.
Efter att ha klickat runt bland sparade dikter/verser uppenbarade sig min mammas dokument-texter med bl.a kontaktlistor till kommunen och vårdinrättningar. Hennes dödsannons lyste också stort från skärmen. Nu tog allt stopp och hjärtat fylldes med sorg. Allt kom tillbaka från i våras och sommeras. Min mammas sjukdom, hennes flytt till äldreboendet som hon inte kunde förlika sig med. Hennes död och hennes begravning. Åh vad jag saknar henne, trots att det var en väldig jobbig tid. Mamma drabbades ju av demens så jag fick bli mamma åt min egen mamma.
Mycket av mammas information som jag sparat kan jag radera, men något inom mig säger NEJ.Det lilla som finns kvar får stanna där ett tag till.

Änglar finns dom?

Min man tänker införskaffa en snöslunga, han tycker att det börjar att ta emot.
Kanske kan jag bespara honom de slantarna den kostar och ringa Snöängeln istället. Nu har jag ju fått bevis på att han finns.

Sportlovsbad

Denna vecka har älsta barnbarnet sportlov. Idag har vi spenderat dagen tillsammans med hans tremännigar på vårt badhus. Vi hämtade killarna efter deras skoldag. Vi hade packat en korg med dricka, chokladmuffins och lite andra kakor. Förväntningen var stor hos alla tre, de gillar alla att leka och hoppa i bassängerna.
Men för mig blev det en ny upplevelse denna eftermiddag. Jag fick gå in själv på damernas, killarna skulle byta om på herravdelningen. Älsta tremänningen Adam är 10 år och tycker att han är stor nog att fixa detta själv och tjejerna på min avdelning skulle bryta ihop om han visade sig där. Så summan av summarum blev att både Lucas och Marcus ville följa med Adam. Ja badkläderna kom på och av, men om det blev så mycket tvätt före och efter det vete gudarna. En nyckel försvann men återfanns i en godispåse. Två glömdes bort att återlämnas och får göras imorgon.
Klockan 19:00 åkte vi hemåt igen efter nästan 4 timmars blöta. Alla mycket nöjda själv är jag totalslut!!!

CELLPROV.

Ett gott skratt för alla er kvinnor som Verkligen Ser fram emot det
underbara Varje ögonblick är då vi får Vara lätt ”intima” med vår
gynekolog!
På en av Sydneys radiostationer i Australien kan man Ringa in och
Berätta
Om SINA mest genanta historier. Man kan vinna Mellan 1000-5000
dollar.
Denna historia resulterade i 5000:



”Jag hade tid hos gynekologen senare denna vecka för mitt Årliga
cellprov.
Tidigt en morgon ringde de docka från Doktorns mottagning för Att tala
Om
Att de hade Fått Ett återbud och Att jag kund Komma in tidigare,
Samma
morgon klockan 9.30.
Jag hade precis Fått iväg alla till skolan och arbetet och klockan
Var
Redan kvart i nio. Det skulle ta Minst 35 minuter Att Köra till
mottagningen så jag hade lite bråttom.

Liksom de flesta kvinnor ville jag agna Några extra minuter åt min
underlivshygien inför Ett gynbesök, men denna gång fanns det helt
st
Ingen tid för en grundlig rengöring så jag tog bara som den tvättlapp
råkade Ligga vid tvättstället i badrummet och tvättade av mig lite
Snabbt
”Där nere” så jag Åtminstone såg presentabel ut. Då jag var klar
kastade
jag tvättlappen i smutstvättkorgen, slängde på mig och mina kläder
hoppade
in i bilen för Att Köra i ilfart till min undersökning.

Jag fick bara vänta i ett par minuter Innan det var min tur Att gå i
till
doktorn.
Då jag, Liksom alla kvinnor, har gått igenom denna procedur Flera
gånger i
livet hoppade jag vant undersökningsbritsen upp på, tittade upp i
taket och
låtsades som om jag befann mig i Paris eller Någon Annanstans Långt
borta.
Doktorn kom in och jag måste Säga Att jag blev lite förvånad Då han
sa: Oj
då, idag har vi Verkligen ansträngt oss! Jag svarade Inte och suckade
av
lättnad Då Undersökningen var över för denna gången.

Resten av dagen var som vanligt med städning, handlande och
Matlagning.

Då skolan var och min 6-åriga dotter lekte för sig själv ropade
Hon
från badrummet: ”Mamma, var är min tvättlapp?” Jag sa till henne Att
Hon
kund ta en ny från linneskåpet Eftersom den gamla Låg jag tvätten. Hon
svarade: ”Nej mamma, jag måste ha just den som Låg vid tvättstället.
Jag hade rullat in allt mitt glitter i den! ”

Nit på LOTTO IGEN !!!

Ingen vinst på denna dragningen heller. Att det ska vara så svårt att få till det.
Jag har tänkt på att ändra på numren, men det vågar jag inte för de sitter i huvudet,och tänk om de skulle gå in. Då, ja då skulle jag falla död ned av bara chocken.
Nej man får väl ta det för vad det är. Ett lustigt spel utan avkastning, för mig i alla fall.
Men TÄNK OM man skulle vinna drömchansen, många, många miljoner. Vilket behagligt liv det skulle bli. Aldrig mera behöva oroa sig för ekonomin. Kunna resa vart man ville. Ge bort till barn och barnbarn och trygga deras framtid. Ja, tänk om.
Håll tummen igen nu på lördag!!

TÄNKVÄRT

IBLAND SKULLE DET VARA INTRESSANT ATT KRYPA IN I HUVUDET PÅ VISSA….FÖR ATT PÅ SÅ SÄTT KUNNA FÖRSTÅ HUR DE TÄNKER !!!

BILDA SIG EN UPPFATTNING FRÅN INSIDAN SÅ ATT SÄGA

FRÙSTRERANDE TV-KVÄLL

Hade inte tänkt att börja denna bloggen med detta inlägg, men nu känns det som jag snart ska explodera.

Jag ÄR inte döv men kanske har hörseln blivit nedsatt av allt buller som jag blivit utsatt för genom åren. Detta gör väl saken inte bättre i så fall.

Jag gillar programmet Efterlyst på Tv 3, tycker det är intressant. Men varför denna störande bakgrundsmusik när det visas inlägg som man vill ta del av. Det hjälper inte att höja ljudet för då höjs ju musiken också. Att texta programmet är väl till föga hjälp på det är direktsänt. Föresten så textar aldrig Tv3 sina program om det inte handlar om repriser ( tror inte de gör det då heller).

Undrar om de saknar den tekniken, i så fall kan de lägga över alla faktaprogram till en annan kanal.

Åter dax för Melodifestivalen

Ja då var det dax igen kärt barn har många namn eller ska man säga har haft många. Det började 1958 med Schlagertävling, sedan Säg det med musik: Stora schlagertävlingen, därefter Eurovisionsschlagern, svensk final. Tidigt 60-tal ändrade man det till Svensk sångfestival för att senare i deceniumet byta till Melodifestival. Numera och sedan 1998 heter det Melodifestivalen detta tyckte de lärde säker lät bättre.
Men har festivalen blivit bättre med åren? Ja ljudmäsigt är det nog så men enligt mitt tycke inte arrangörsmässigt. Idag åker sällskapet runt, runt i Sverige gör den ena deltävlingen efter den andra. När de kommit halvvägs in i tävlandet har man börjat att tröttna. Nej Mr Björkman du har gjort detta till en alldeles för stor cirkus, stor i ett oöverskådligt och ”jobbigt” sätt. Det är inte njutbart längre.
Jag har följt denna melodifestivan sedan den hette Stora schlagertävlingen därifrån har jag inte just så mycket minnen av förklarade skäl -åldern-. Men då den den senare började kallades för Eurovisionsschlagern, svensk final och framöver har jag många minnen. I vår familj var detta en av de stora tvkvällarna, vi gjorde detta till en fest. Mormor och morfar Knut bjöds alltid. Mormor gillade detta program men jag vet inte om morfar Knut var så förtjust i det men han gillade maten och drickat. *L* Mamma handlade hem extra gott gott som vi skulle avnjuta då vi satt bänkade framför tv. I min yngre ålder bestod det av kvällskaffe/saft och tårta och chokladpraliner. Därefter började vi att äta småmat som räkor, ost och bagetter eller potatissallad och rostbiff/kyckling dessa rätter är än idag poppulära som tv mat. En festivaldrink tog de vuxna också som oftas var Cubalibre. Vi barn drack sockerdricka eller loranga och åt popcorn som vi gjort i kastrull på spisen ej i någon ouppfunnen micro.
Vi hade också en egen tävlan inom familjen där priset var äran av att ha kommit närmast eller ännu mera ärbart träffat rätt på vinnaren. Då slapp man ringa in och rösta då fanns det juryer som bestämmde hur många poäng de olika låtarna skulle få. Kanske man inte höll med om resultatet alla gånger, men det gör man ju inte idag heller, trots att man har blivit erbjuden att ge sin röst över ett av alla dessa betalnummer.
Jag har fört denna schlagertradition vidare till min döttrar som ikväll sitter bänkade framför sina plasmatv med sina barn och säkert retar sig på att upplägget har ändrats så till den milda grad. Men än så länge tittar de och röstar sinns emellan. Risken finns att traditionen bryts.
Den allra första låten som jag kommer ihåg är April April med Siv Malmkvist, jag gillar den än idag. Kommer ihåg hur hon hade svårt att vissla melodin, blev nog lite falsk., detta var 1961. Andra sånger som jag tagit till mitt hjärta är Det blir alltid värre framåt natten med Björn Skifs, Eloise med Arvingarna och Kärleken är med Jill Johnsson. Undrar om man får någon ny favorit i år ?
Klicka på länken för att se och höra Sivan. http://www.youtube.com/watch?v=2E5IjeNsmxQ

JAG och CLIFF.

Trots att jag har börjat att berätta om tonårstiden i det nya bostadsområdet, går mina tankar tillbaka till tiden i ”Slottet”. Jag tror att det är de första 10 åren i livet som lämnar störst avtryck, som man minns antingen med glädje eller sorg. Eller för all del både och. För mig är det så nu i allafall att alla tankar åker än hit än dit inne i hjärnan. Men allt handlar om barndommen i Vällingslottet och vårt boende i stadsdelen Villastaden.

Som jag skrivit förut hade jag många vänner, både i Slottet och i husen och gårdarna runt omkring. En vän som bodde några hus bort var lite äldre än mig. Har förstått att hon var med mig de gånger som hon saknade jämngamla att vara med. Men det gjorde inget för jag hade väldigt roligt tillsammans med henne.






Vi höll till i ett gårdshus hemma hos henne. Där rustade vi iordning något som liknade en låtsatslägenhet där vi lekte att vi var vuxna. Min vän tjuvlånade smink från sin syster och jag fick vara sminkmodell. Sedan tuperade hon upp mitt hår i en gigantisk frisyr. Ja det såg nog verkligen komiskt ut för jag kan nog bara va varit 10 -11 år. Hennes ”man” var den store Elvis Pressly och min var Cliff Richard. Vi spelade deras låtar på hennes grammofon och minade till musiken, naturligtvis tillsammans med både Elvis och Cliff. Vi satt där och låtsasrökte och drack drinkar ( jordgubbsaft). Ofta hann jag inte tvätta bort kajalen och läppstiftet för tiden sprang iväg och jag var tvungen att skynda hem till middagen. Ja, jag kan väl säga så här att INTE blev mamma GLAD då hon såg hur jag såg ut, men hon gjorde inte något stort väsen av det heller. Men mormor var jag glad över att inte stöta på i denna maskering.

Jag gillade Cliff Rickard stenskarpt och hans musik var underbar. Kommer så väl ihåg just den här låten: Do you wonna dance: Klicka på länken här till höger så får ni höra. http://www.youtube.com/watch?v=QQ957Ca8Eo4. Tänk om Cliff visste att han prytt väggen på vårat UTEDASS ha, ha.

Flytten till det nya Bostadsområdet

I 11 år bodde jag i ett SLOTT ett ”Vällingslott”. I 13 år fick min mamma slita med sina hushållsbestyr. Bära ved och värma vatten. Gå upp flera gånger per natt för att lägga in i kakelugn och spis. Allt ansvar blev överlagt på henne då mina föräldrar valde att gå skilda vägar när jag var så där en 4-5 år.

Pappa flyttade långt bort och vi sågs bara några helger om året. Då fick vi resa med tåget till honom. De första gångerna mötte han oss i Hallsberg där man var tvungen att byta tåg, men senare fick vi åka själva hela vägen. Detta minns jag med fasa för jag ville inte resa från mamma, då kom min separationsångest fram. Trots att pappa alltid var snäll 0ch försökte att göra oss tillags tyckte jag inte om honom. Han hade varit borta så mycket under de år som mamma och han varit gifta så jag hade inte knutit an till han på något sätt. Farmor pratade illa om mamma gav henne skulden till att äktenskapet tog slut. Det var många fula ord som hon kallade min mamma så att jag hörde det.( Ja, det var väl meningen att jag skulle höra och sedan tala om för mamma när jag kom hem) Pappa såg jag mest som en sträng farbror som ville ändra om och bestämma i mitt liv. Men som barn har man inget att säga till om, så resorna blev av och tårarna blev många.

Hemma i ”Slottet” bodde också min älskade mormor Jussy Persson. Hon blev änka tidigt då min morfar dog när jag bara var ett år. Mormor var mitt allt efter mamma. Jag älskade denna kvinna hon var min tryghet när jag var liten. Det var till henne jag gick till efter skolan, fick saft och nybakade bullar. Vi spelade kort (Trettiett och Svarta dam), Fia med knuff och Plocke pinn med tändstickor. Mormor skaffade både telefon och tv före oss, så det var hos henne vi spenderade tvkvällarna med att bl.a titta på Karusellen och Alfred Hitchocks skräckfilmer. Strax under mormor bodde en man som hette Knut Lundell han blev änkling i ungefär samma tid om mormor förlorade morfar. Farbror Knut och mormor slog följe på livets väg och Knut blev för mig en ny morfar. De flyttade aldrig samman utan levde som ett modernt särbo par.

När jag var 11 år hade min mamma fått hyreskontrakt på en nyproducerad lägenhet i ett alldelse nytt bostadsområde i vår stad. Nu skulle vi flytta från detta omoderna gamla Vällinslott och in i detta nya moderna hyreshus. Nu fick vi värme på element som mamma kunde reglera som hon ville. Vi fick varmvatten i kranarna. Vi fick toalett inomhus där man bara kunde dra i en kula så försvann allt vad dynga hette. Ett eget badkar som ofta fylldes med hett vatten där man sedan bara låg och njöt i fulla drag . Innan var man hänvisad till kommunens badhus och där fanns ingen som helst SPA känsla. Fort dit och fort därifrån, det såg badtanterna till. De gillade inte att ungarna lekte runt i varken tvätt, bartu eller i den lilla bassäng som fanns.

Naturligtvis flyttade min mormor med oss till lägenheten. Hon fick ta det ena sovrummet som sitt och vi delade på de två resterande.Mormor bodde hos oss i ett par år, sedan fick också hon ett modernt boende inne i själva centrum där det var nära till all service. Nu slapp både hon och mamma detta eviga slitande och släpande för att få någolunda komfort i sina hem.

Kakelugn och vedspis.

När jag var liten bodde jag i ett SLOTT! Ett stort rödmålat träslott som det fanns 12 rum och 12 kök i . En jättestor vind där vi barn ofta lekte till de vuxnas förtret.I folkmun kallades det Vällingslottet. Varför vet jag inte med bestämdhet men tror att huset på 1800-talet var något utskänkningstället för de arbetare som jobbade på stadens stora industri, den mekaniska verkstaden KMW. Då var det inte tal om lunchrestaurang utan då var det vanlig välling som gällde. Sedemera blev detta stora hus omgjort till arbetarbostäder och min morfar var en av alla dessa män som arbetade där.

Pappa fick också arbete där och flyttade in med mamma i en av de tolv lägenheterna. De var säkert lyckliga att ha fått något egen men det blev ett slit då inga bekvämligheter fanns. Det föll mest på mammas lott då pappa ofta var hemifrån på jobb. Ingen modern värmekälla fanns utan det var att elda i vedspisen och i kakelugnen. Veden kom ju inte in av sig själv heller utan den skulle huggas och bäras in en trappa upp. På vintern gick det åt massor av ved och det sista som måste göras på kvällen var att bära in så mycket så att det klarade sig över natten och över frukost. Det hände ofta på vintern att vattenkranen frös om man drog till den, den var tvungen att stå öppen så att det rann en liten stråle vatten ner i hon. Men jag kommer inte ihåg att jag tyckte att vi hade det tungt och jobbigt. Det enda jag minns med fasa var att besöka utedasset kalla vinterdagar. Det hade jag gärna viljat sluppit.




Annars var nog detta boende ett SLOTT för mig. Vi hade en jättestor gård med syrenbersåer, gräsmattor och trädgårdsland där varje familj odlade det de ville ha. Trädgungor av många slag och en egen skidbacke på tomten. Nedanför backen breddde det ut sig en gräsplan som vår och sommar brukades som fotbollsplan. Många kamrater fanns det också där så för det mesta hade man alltid någon att leka med. Det var Inger, Berit, Gurli, Gunvor, Renate och lilla Britta. Ibland fick man vara med pojkarna Tord, Tore samt brorsan. Oj vad många lekar vi lekte tillsammans. Kurragömma, Trädkull, Blindbock, Sista paret ut, Gömma nyckel/sten, och Ryska posten m.m Visst hittade vi på bus också som att spela harts på grannarnas fönster och smyga in på dassen och skrämma de som satt där. Fast att vi bodde så lantligt tog det mig bara 5 minuter till stadens stora lekpark och 10 minuter intill centrum där varuhuset EPA och alla biograferna fanns.

Men nu som vuxen förstår jag att mamma hade det mycket arbetssamt med att få till det i alla dessa obekvämligheter. Inget varmvatten det fick hon värma på spisen. Inget värme element som hon enkelt kunde reglera. Ingen elektrisk tvättmaskin utan en bykgryta som låg i ett av uthusen och ett kallkar som hon sköljde allt i. Vintertid skickades all vitvätten bort för då kunde man inte andvända tvättstugan. Klädtvätten gjordes hemma i köket. det hängde alltid kläder ovanför vedspisen. Alla dagar utom söndagar då skulle det vara rent och fridfullt i huset. Då serverades alltid efterätt och man fick kolsyrad dricka till maten i finglas