Vårbukett

Denna bukett är vackrare än alla Interfloras. Det är Maya som har plockat dem. Önskar alla en trevlig Valborg!

MUSIKOFOTOAUTOMATEN

Eurovisionsfestivalen är i centrum för veckans Jukebox.
Gud vilket härligt tema för jag älskar Melodifestivalen!!! Svårt att ta ut favoriter med så MÅÅÅÅNGA sköna låtar. Men jag tänkte till och försökte göra lista kort:

Apres Toi - Vicky Leandros - Eurovision 1972. Då föddes min första dotter och denna låt är fortfarande njutbar. En klassiker!!



Eurovision 1979- Israel (Hallelujah) med Milk and Honey. Hallelulia!!!!! nu föddes min andra dotter.


Puppet On A String - Eurovision 1967 med Sandy Shaw håller än idag,



Poupée de cire, poupée de son Eurovision 1965 med France Gall
Häääärlig!!!!!!



Helena Paparizou - My Number Eurovision Song Contest vinnare 2005

Jag avslutar men Anna Bergendahls This is my live. Den har inte vunnit ännu i den stora tävlingen, och kommer säker inte att göra detta heller. Men för mig är hon en stor vinnare jag ÄLSKAR denna låt. Jag ska verkligen hålla tummarna för henne på tävlingsdagen.

Fler låtar hittar du HÄR

Hela familjen till AquariaVattenmuseumet

Maya har sedan hon var med sitt dagis på utflykt till Aquaria berättat om och om igen om allt som fanns att titta på där. Hon ville tillbaka dit och hon ville visa oss, mormor och morfar allt som hon upplevt där. Idag så bestämmde vi att vi skulle göra om utflykten men nu bara med oss nära och kära. Dottern mår också bra så hon ville också hänga med.

Först var det buss till Slussen, sedan äntrade vi Djurgårdsfärjan som tog oss över viken. Eriks ögon var som tefat av alla stora och små båtar som guppade runt i vattnet.

Vi såg en svan som hade byggt bo alldeles nedanför kajen och verkade ligga på ägg. Den blivande fadern simmade runt och hade stort besvär med att flytta runt på stora kvistar som flöt runt i vattnet.

Framme vid Aquaria fanns måga hajar och jättefula muränor som vaktade sina grottor i det konstgjorda havet,

Erik var mycket fasinerad av alla dessa fiskar.

En sydamerikanska regnskog hade de också byggt upp där man kunde se jättemalar, stingrockor och arowanor i floden. På land finns paddor, insekter och fjärilar.Under hängbron simmade farliga pirayor. Ibland faller natten och ett kraftigt åskväder bryter ut. Men detta var väldigt skrämmande för både Maya och Erik så det besöket blev kortvarit.

Maya hade nog glömt eller också tyckte hon att det var väldigt spännande och ville göra ett nytt försök. När åskan började mullra och regnet störtade ner, bröt hon ihop och gallskrek av skräck. Då blev lillebror också livrädd. Så regnskogen får nog vänta ett tag till.

Macro Lovers no 20 - Fritt Val

En av alla de rosor som min dotter fick som välkommenhem blomma efter det hon genomgått en

Gastric Bypass operation för en vecka sedan på SÖS i Stockholm.
Hon mår alldeles förträffligt bra efter omständigheterna. Hoppas att det håller i sig.
Här hos Birgitta hittar du fler bilder.

GRATTIS min stora PRINS!!!!!

Idag är det Markusdagen och mitt älsta barnbarn i Partille har namnsdag. Jag skickar härifrån Nacka den största kramen till honom. Har i veckan postat ett litet överaskingskuvert som jag hoppas har kommit fram.
Ska ringa senare och sjunga en Grattislåt så jag får höra hur postgången fungerar mellan Stockholm och Göteborg.

Tiden räcker inte till!

Nu räcker inte min tid till . Dagarna bara flyger fram , timme efter timme försvinner bara så där. Jag hinner inte med att uppdatera bloggen. Jag är fortfarande kvar här i Nacka och hjälper till med barnen, där av att tiden inte räcker. Jag blir påminnd om att det är ett heltidsjobb att ta hand om barn. Är det barnbarn tar det extra mycket tid. Först är man äldre ( nej inte gammal) med längre reaktionstid och sedan vill man ge mer av sig själv än man kunde göra som mamma. Som mormor har man inte bråttom. Nej det orkar man helt inte med. Allt får ta den tid det tar.

Dottern har kommit hem från sjukhuset och mår förhållandesvist bra. Men hon är sjukskriven i en månad och får inte lyfta varken kassar eller ungar. Så medans svärsonen arbetar har jag lovat att ställa upp tills hon får bättre ork. Det är väl i första hand lille Erik 1,5 år som inte har så mycket förstånd att han kan låta mamma vara ifred. Men jag kan stolt säga att han än så länge föredrar mormor framför mor och far. Det är många kramar, pussar och ...KOOOOM... Mormor.

Imorgon kommer mannen (morfar) för nu har han jobbat klart för denna period. Nu är han ledig i en hel månad.

MusikOFotoautomaten

MusikOFotoAutomaten presenterar ..
Folkmusik/Visa .. Kvinnlig musiker.
Svensk eller utlänsk artist, grupp eller solo-

Följande låtar har jag valt att stoppa in i Jukeboxen.

Dolly Parton, född 19 januari 1946 i Sevierville, Sevier County, Tennessee, USA är en amerikansk countryartist. Hon växte upp i en fattig familj med tolv barn i ett enkelt hem i Tennessee, utan el och med endast utedass.
Parton hade sin debut redan som trettonåring med låten Puppy Love. Dolly Parton var under åren 1967-1974 med i The porter Wagoner Show men det skulle dröja till 1973 innan hon fick sitt stora genombrott med låten Jolene. Sedan dess har hon fortsatt att skriva sin musik själv. Totalt tretusen låtar har registrerats med Parton som låtskriverska.

Så skimrande var aldrig havet är en romantisk visa av Evert Taube från 1948.
Här är det Marie Fredriksson som framför denna underbara sång.

Du hittar fler låtar HÄR

En vanlig onsdagsmorgon hos Nackafamiljen,nej inte idag....

Idag var jag ensam med barnen på morgonen. Svärsonen åkte till arbetet stax efter sju och jag hade lovat att fixa iordning dem till förskolan. Maya och hennes avdelning skulle på utflykt till Aquaria Vattenland på Djurgården. De skulle först åka buss till Slussen sedan med Djurgårdsfärjan över viken. Ja, en riktig spännande dag väntade på henne. Lillebror skulle också vara på sin förskolan en liten stund idag medans jag fixade iordning här hemma. Några uträttningar har jag också som måste göras.

Morgonbestyren bestod i att koka välling till Erik och sedan havregrynsgröt till Maya. På gröten skulle det vara kanel, lite socker och lingonsylt. Gröten fick hon äta framför tv i vardagsrummet. nu hade ju pappa åkt så då gör jag och Maya lite som vi vill fniss. Sedan skulle tänderna borstas på båda, Erik han sög mest i sig tandkrämen medan Maya var riktig duktig. Därefter bajsades det i blöjor och toastolen. För att underlätta hade jag tagit fram kläder på kvällen som hade godkännts så nu var det bara för henne att klä på sig. Erik måste jag ju hjälpa och han bryr sig inte om vad han får på sig, är lika glad för allt.

När båda barnen var klara skulle ryggsäcken packas med matsäck. Pastasallad, banan, några kakor och lite saft. Ja det gick väl smidigt tyckte jag, klara i god tid också. Fast visst känndes det att man inte var 30 längre.

-Ska vi gå då barn så att Maya hinner med utflyktsbussen? Nu är vi ju klara.

-Nä men mormor man kan inte gå ut i nattlinnet! Du kan bli sjuk då!

Oj oj, där stod jag med två färdiga barn men mig själv hade jag glömt bort. Vilken tur att Maya är så uppmärksam annars hade det kunnat sluta illa.

Maya med några dagiskompisar på väg till bussen.

På Sal Igen.

En sten har fallit från mitt hjärta. Det har varit tungt hela dagen. Innne i huvudet har det varit kaos av alla tankar som farit fram och tillbaka. Nu är operationen över och dotter är uppe på sal. Enligt de lärde ska det ha gått bra men hon har naturligtvis en hemsk värk i sin mage och är riktigt omtöcknad. Hoppas att hon kan sova i natt så att hon orkar ta nya tag imorgon. För nu gäller det att komma igång så fort som möjligt har de sagt så att inga otäcka blodproppar fastnar i hennes ådror.
Hon ringde hem förut, det känndes naturligtvis skönt, men samtidigt hörde jag att hon var medtagen.
För dottern var denna operation efterlängtad, då hon var oändligt trött på sin kropp. Hon har längtat så efter att få bli smal och kunna köpa snygga kläder i medelstolekar. Jag kan förstå för hon är ung och har många härliga år framför sig. Jag gläds med henne.

Men samtidigt känns det inte alls bra inom mig. För på något sätt känns det som de stympat hennes kropp. För mig är hon en av de vackraste som finns. Älskade barn!

LIVRÄDD!

Nu befinner jag mig i Stockholm hos yngsta dottern. Jag kom hit igår med tåget för jag ska hjälpa till lite med barnen då hon ska genomgå denna Gastric Bypass operation. Jag måste medge att jag fortfarande är i det närmaste livrädd.

För en lite stund sedan ringde hon från avdelningen och berättade att nu så skulle de dra ner henne till operationen. Jag fick verkligen hålla band på mina känslor och peppa dottern istället. Jag hörde allt hur gråten satt i halsen på henne. För henne är det inte operationen som är skrämmande, nej för den har hon länge sett fram emot. Utan det är detta med narkosen, är rädd att inte vakna upp igen. Jo det kan man kanske förstå, men för mig är det ingreppet. De ändrar ju om i viktiga kroppsfunktioner.

Idag lämnade jag barnen på dagis för just nu känns det lugnast för dem eftersom jag befinner mig i ett otryggt känslosvall. Föresten vill de båda vara där för de älskar sina fröknar och sitt dagis. Går väl och hämtar dem i eftermiddag efter det jag fått besked från sjukhuset hur det gått.

Min Oro.

Här på Bloggen stöter man på flera personer som skriver om sitt liv efter att de genom gått en Gastric Bypass operation. Jag har följt dessa människor i deras skrivande för att få mer information än vad jag kunnat läsa mig till på faktasidorna.

Varför detta då undrar någon säkert?

Jo, för att min yngsta dotter ska på tisdag genomgå just en sådan operation och jag tycker att det börjar att kännas nervöst. Många tankar har genomforsat mitt huvud om tänkbara situationer som kan hända. Vetenskapen går ju emot naturläran, man ändrar ju om i den kroppsliga funktionen. Jag är livrädd att det ska gå fel. Fast om man ska tro på statistiken så är den väldigt liten att något sådant ska hända. Men som mamma finns oron alltid där.

Jag har också funderat på om jag har någon skuld i att det blev så här för henne. Hade jag förmycket pulver i vällingflaskan då hon var babies? Gav jag henne fel mat som liten? Fick hon förmycket godis? Ja, listan kan göras hur lång som helst med funderingar. Svar det får jag inga och vad skulle de i såfall hjälpa.

Synd att jag inte kan hitta Bloggar som anhöriga har skrivit om just detta. Det skulle varit skönt att fått dela sina tankar med någon som varit i MIN situation och vet vilka funderingar man har.

Jag tar tåget upp till dottern imorgon eftermiddag för att hjälpa till lite med barnen och att vara behjälplig i största allmänhet.

Musiken väcker minnen till liv.

Brian Hyland - Ginny Come Lately

När man sitter och klickar runt på YouTube kommer man på den ena efter den andra låten från förr. När jag lyssnade på dessa två var jag väl bara så där en 10-11 år och dökär i trädgårdsmästarens pojke. Han var flera år äldre än jag men vem brydde sig om det, inte jag ialla fall. Men kanske han. Jag cyklade oavbrutet fram och tillbaka utanför hans hus i hopp om att få en skymt av honom. Om han hade kommit fram och tilltalat mig hade jag säkert sjunkit under jorden. Men detta var väl ingen risk för han tyckte säkert att jag bara var en barnrumpa.

Nu i vuxen ålder eller ska jag skriva gammal, nej nej det känner jag mig inte som såg jag honom av en händelse på stan, hade inte sett honom på säkert 30 -40 år. Av min barndomsdröm fanns inget kvar, bara en gammal grånad man som saknade allt vad carisma ville säga.Livet hade inte varit snällt mot honom. Tänk hur det kan bli.

MusikOFotoautomaten=Jukeboxen

Joan Baez - Blowin i vinden

Blowin 'in the Wind" är en sång skriven av Bob Dylan och släpptes på hans 1963 album The Freewheelin' Bob Dylan.


Forrest Gump - San Francisco - Scott McKenzie -Woodstock Generation.

Den här veckan är det PROTEST/PROGG låtar som gäller i Jukeboxen

Jag väljer att stoppa in gamla sköna godingar från slutet av 60-talet då jag hade min blomstringstid. Jag tillhörde det s.k. Flower Powerfolket som demostrerade mot bl.a Vietnamn kriget. Vi förespåkade kärlek framför vapen. Härligt, eller hur?

Eftersom en av mina bästa filmer Forrest Gump har San Francisco som filmmusik väljer jag naturligtvis denna video.

Här hittar du mer låtar från Jukeboxen

Macro Lovers no 18 - Dataprylar/Computer things

Nu ska jag ansluta mig till denna utmaning jag också med min enkla kamera. Jag går ofta in på denna sida och tittar på alla fina bilder. Men nu så tänkte jag tillföra mina amatöralster, så håll i er!

Jag har en fundering på hur det skulle vara om man kunde koppla på ett USB minne till den mänskliga hårddisken. Livet skulle bli så mycket lättare om man kunde avlasta hjärnkontoret med information och synintryck.

Att ha en man i byrålådan sjöng Lill Lindfors om för många år sedan. I framtiden kanske vi får höra låten om att ha ett extra minne i skrivbordslådan. Ja, vem vet.

Fler bilder på temat hittar du här.

Heta mail från andra sida

Ett medelålders par från norra USA längtade en kall vinter till värmen och bestämde sig för att åka ner till Florida där de tillbringade bröllopsnatten tjugo år tidigare. Mannen hade längre ledighet och åkte ner en dag i förväg. När han checkade in upptäckte han att hotellrummet hade dator och beslutade skicka ett mail till hustrun. Han missade dock en bokstav i namnet. Mailet hamnade fel och kom till en prästänka i Huston som just kommit hem från makens begravning och skulle kolla om det kommit e-post med kondoleanser från släkt och vänner. Sonen fann senare henne avsvimmad vid datorn och läste på skärmen:

Till: Min älskade hustru .

Rubrik: Jag har kommit fram
Jag vet att du är förvånad över att höra från mig. De har datorer här numera och man tillåts skicka mail till sina nära och kära.
Jag har just checkat in. Allt är förberett för din ankomst i morgon. Jag ser fram emot att träffa dig då. Hoppas din resa blir lika problemfri som min.

PS. Det är verkligen hett här nere.
Gammal historia, ja jag vet!! Men kul ändå!!

På heder och samvete.

Nu ska jag sätta mig med årets deklarationer. Jag drar mig in i det längsta, men det är jag väl inte ensam om förmodar jag.
För min egen skull är det lätt som en plätt, bara att greppa telefonen och godkänna det som Verket har räknat ut. Så den hedern är inget att tala om. GLASKLAR!

Med min mammas deklaration är det värre, ja inte med hedern utan jag vet helt enkelt inte hur jag ska göra. Har nu suttit i skatteverkets telefonkö i 25 minuter och väntat på att få tala med en handläggare. En trevlig röst upprepar gång på gång hur jag sakta men säkert kommer vidare i kön. Men nu börjar det att bli långtjatigt. Jag har kopplat på högtalaren så att jag samtidigt kan sitta här vid bloggen. Nu ni är det min tur!!! .................PAUS..................

Jaha nu så vet jag hur jag ska gå vidare, det var ju inget konstigt alls eftersom bouppteckning var klar och godkännd. Men det tog nästan 30 minuter att få det beskedet. Nu kan jag göra precis som med min egen, greppa telefonen och godkänna. Skönt!!!

Men värre är det med min mans, han MÅSTE deklarera på Näringsblankett. Märker ni vad jag skriver ” HAN måste”, i verkligheten ÄR DET JAG som gör det. Jag som är hans samvete. Gud vad skönt för honom att få lämna ifrån sig sitt samvete och samtidigt behålla hedern i behåll.
Här ska jag nu vända och vrida på siffror. Trolla med balansräkning/resultaträkning/avskrivningar m.m
Hur det går? Ja, den som lever får se.

ROLIGT ÄR DET I ALLA FALL INTE!!!

HALLO VIETNAMN!!!!

Idag är det Madeleine, X-tra dotterns barn som fyller år. Oj då hela 22 år är det visst. Tänk vad tiden år, jag minns så väl den gången hon såg dagens ljus. Ja det var ju inte som igår precis men inte så långt undan tycker jag. Idag är hon en vuxen kvinna och reser kors och tvärs över vår jord. Nu på hennes stora dag är hon inte hemma utan reser runt i Vietnam. Så jag får väl göra som Robin Williams i filmen "Good Morning Vietnamn" skrika ut mitt GRATTIS!!!! i Saigons radiostationer.

Kämpa för varenda unge!

Var med och kämpa för varenda unge!
Under april uppmanar Unicef hela Sverige att engagera sig i kampen för att alla barn i hela världen ska få den barndom som de har rätt till. Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet. Köp nålen för varenda unge, var med i kampanjen och titta på Humorgalan 2 maj! Du kan göra större skillnad än du tror.

Jag tar mig friheten att göra reklam för detta över Bloggen. Det är ju för den goda saken.

Klicka HÄR så kommer du direkt till UNICEF hemsida.

Lucas 7 år idag

X-tra dottern Monicas pojke som har samma födelsedag som jag. Där blev jag och mannen bjudna på både middag och tårta.

HURRA! Idag är det MIN dag.

Tårta från Partille familjen

Blommor från Nackafamiljen

Blommor från mannen.

Idag är det min födelsedag och hela dagen gör jag som jag vill. Jag har till att börja med legat kvar i sängen och haft det skönt. Mannen ville bjuda på frukost där men det tycker jag är bökigt. Man får balansera kaffekoppen, yogurttallrik och brödsmulor ramlar ner i sängen, så jag gick upp istället.

Men sedan har jag gjort precis ingenting. Jag sitter fortfarande här i nattsärken framför datorn. Jag ska gå in och ta en dusch sedan och göra mig fin, för jag är nämligen bjuden på middag hos X-tra dottern kl 15.

Det är nu så att hennes son Lucas och jag har samma födelsedag och då passar det fint att fira oss båda samtidigt. Men offisiellt slutade jag att fylla år för 20 år sedan.

Änglatävling hos Gunilla.

Sorgen är Kärlekens baksida, Aldrig ska jag sluta älska dig


Tävlingen hittar du HÄR.

Här är min Ängel till dig Gunilla.

SORGEN KOMMER PÅ BESÖK:

Idag kom deklarationskuvererna, trodde att det var mitt så jag sprättade upp det för att se om man kanske skulle få några slantar tillbaka iår. Men när mina ögon fick syn på texten snörptes mitt hjärta samman. Inne i huvudet blev det tomt och svart och jag kände tårarna bränna i ögonen.

Till Dödsbo för Inga-Britt Pettersson stod det med stor text. Gud, detta hade jag inte alls räknat med. Trodde att allt var över nu. Min mamma dog förra året på midsommardagen. Jag saknar henne väldigt mycket. Stuntals går det bra men så dyker något upp som påminner om mamma, då känns det sorgset inne i hjärtat igen.

Framtills nu har det varit alla dessa vårkataloger som dimpt ner i brevlådan. Jag satt alltid tillsammans med henne och tittade igenom hennes Elloskatalog för att hjälpa henne att beställa nya vårkläder. Mamma var dement så det var väldigt svårt att gå ut i affärer och prova, hon upplevde det jobbigt och kunde inte konsentrera sig på klädinköpen och alla affärer gick inte att låna hem ifrån. Så detta med att sitta i lugn och ro hemma och köpa passade henne perfekt.
Men idag var det inte en katalog som kom utan en deklaration. Jag trodde i min enfald att det räckte med den bouppteckning som gjordes och som avslutades under hösten. Men nej, nu ska det börjas att rivas upp igen. Tar det aldrig slut!!!!

Min mamma älskade vår skärgård. När hon kom ut dit så blev hon lugn i sinnet och hennes hjärna klarnade lite mera. Hon levde upp.
Här sitter hon ute på skärgårdscafet förra våren, inte kunde jag tro då att detta skulle vara en av de sista gångerna för henne. Älskade mamma jag saknar dig så.

MusikOFotoautomaten = Jukeboxen

Denna vecka vill PIA-LOTTA att vi stoppar in en eller flera manliga, svenska artister i Jukeboxen.

Mitt bidrag får bli Uffe.

Ulf Gerhard Lundell är en svensk musiker född 20 november 1949 i Stockholm, Lundell gjorde sin debut 1975 med LP-n Vargmåne. Sedan har det rullat på. Min första bekanskap med Mr Lundell var sommaren 1969 då jag sommarjobbade på Gotland. Ulf var en av alla de unga män som rockade loss på Visbys alla uteställen. Man kan väl lätt säga att han var Het Byte bland alla unga tjejer på ön och Galen ja det var han.

Han blev sedemera en av Sveriges största och bästa rocksångare.

Nu drar vi till LEKLANDET

Detta är sista hela dagen som barnen är hos oss, så nu åker vi till grannstaden och entrar Leklandet. X-dotterns Lucas ska också följa med.
Imorgon ska de tillbringa dagen hos sina kusiner ute på landet och sedan bär det av hemåt igen på fredag med farfar som chaufför.

Så håll i hatten för nu kör vi!!!!

Rock and Roll i Musikautomaten.

PIA-LOTTA vill att vi ska rocka loss denna vecka.
Under 90-talet åkte vi Götakanal från Sjötorp vid Vänern till Slätbaken vid Bråviken. Därefter ut till havsbandet vid Harstena.
Vi hade fått lånat en gammal kanalbåt som hette Havsörnen. Vi var två familjer som semestrade ihop. Oj oj vilken resa den glömmer jag aldrig. Det var Rock and Roll!! Alltid när jag hör Creedence och speciellt denna låt drömmer jag mig tillbaks till just denna tid.

Påskpresent

Detta halsband fick jag av mina barnbarn i helgen. Deras namn finns instannsat där precis som de är i mitt hjärta.. Min yngsta dotter Karin är det som gjort smycket.

Tillbaka till vardagen

Ja så har påskhelgen åter passerat. Huset har varit välbesökt av alla barn och barnbarn. Dagarna har försvunnit i turbofart och när kvällarna kommit har jag verkligen kännt mig som den mormor jag är. Ja, trött menar jag, man är inte van vid detta tempo längre. Har svårt att hänga med, men gör så gott man kan. Alla barnbarnen har varit hjärtekärt att få träffa och umgås med. Få krama och pussa på. Jag längtar ju ständigt efter dem när de inte är här.
Men med fyra barn boendes i huset som har olika viljor känns det allt i mormorskroppen när dagen tagit slut. Då vet man med besked att man inte är trettio längre. Man vill så mycket mer än man orkar.

Nu har NÄSTAN alla åkt hem till sitt utan mina två barnbarn från Partille som stannat kvar här hos oss resten av veckan. Marcus har lov från skolan och ville spendera det här hos oss i Värmland. Lillasyster Moa ville också stanna. På fredag kör deras farfar dem hem igen.

På väg ut på påskpromenad.

Maya som hare. Erik som kyckling och Moa utklädd till påskkärring. De önskar er alla EN GLAD PÅSK!

Mer påsk ägg från Påskharen!

Mayas påskägg hade haren lagt bland gamla rör som låg kvar sen i höstas i trädgården. Hon blev jätteglad då hon upptäckte det.

Påskafton och alla samlade.

Nu har Nackabarnen kommit. Magsjukan är förhoppningsvis över. En som också gjort visit här hos oss är Påskharen. Han har gömt stora godisägg ute i trädgården. Här har Erik hittat sitt bland gammalt tallris.

PÅSKPYSSEL.

Moa i fullfärd att fixa iordning sina påskbrev till på lördag. Lite hjälp får hon av morfar.

Påskparad

Nu har Partillefamiljen men mina två barnbarn Marcus och Moa kommit hem för att fira påsken. I min stad är det tradition sedan många år att ansluta sig i den stora Påskparaden som går av stapeln på Skärtorsdagen. Moa ville vara påskhare och Marcus en stolt påsktupp.

Musikskolans elever bildar en jättefin Paradmusikkår.

Många barn och dagisfröknar har också kommit ner till city för att medverka.

Här på stadens torg står lokaltidning och delar ut godispåsar till alla barn.

Glada påskbarn som har fått en godispåse att mumsa på.

Tänk vilken lycka att få följa med upp på scenen för att dansa och sjunga tillsammans med Sopan.

Här har Marcus och Moa fått sällskap av sin kusin Elin. I bakgrunden ligger den björk som alla barn tillsammans pyntat med fjädrar som senare ska resas på torget. Värmlands största påskris!!!

Något som var väldigt ledsamt denna dag var att Nackafamiljen inte kommit p.g.a. att lille Erik fått magsjukan.