VARMT VÄLKOMMEN ATT DELA DEN MED MIG

onsdag 19 januari 2011

Vi som var barn på 40, 50, 60-talet......


Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-50-och 60-talet inte ha överlevt. Våra barnsängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen och inte ur flaskor.
Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon faktiskt dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.
Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen-ingen mobiltelefon.
Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, inga mobiltelefoner, hemdatorer eller chatrooms på internet.Vi hade vänner ! Vi gick ut och fann dem !
Kommer du ihåg olyckorna ? Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Inga andra kunde få skulden - bara vi själva.
Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, så de föll igenom och var tvungna att gå om ett år. Men de allra flesta fixade det.

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 - 60 åren har varit en explosion av nya iéer. Vi har frihet, fiasko, succéer och ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Hittade dessa ord på nätet och tycker det ligger mycket i vad som skrivs.

15 kommentarer:

  1. *skratt* så sant så...och här är vi ändå livslevande...=)

    SvaraRadera
  2. Inte ens TV hade vi, inte min familj iaf. Den första köpte mor 1963. <men jag har överlevt. Kram

    SvaraRadera
  3. Sita: Vi hade inte heller någon TV förän 1963. Men min mormor hade så vi tittade hemma hos henne. Hon bodde vägg i vägg med oss. Ja visst är det konstigt att vi har överlevt???

    SvaraRadera
  4. Jag får inte skriva vad jag gör, men jag plockar isär något. Jag gick ner till mors kusin som bodde under oss. Kram

    SvaraRadera
  5. känns absolut som det var bättre förr!!!!Och det är nog bara VI som fattar det.. Jättebra inlägg//kram

    SvaraRadera
  6. Ha, ha, så sant! Å inte tror jag vi tog någon skada heller! Man lärde sig mycket, både genom lek och nyfikenhet. Själv vart jag sittandes i ett träd en halv dag med foten fast i en träklyka, för jag fick faktiskt inte klättra i just det trädet....och det tog ett bra tag innan jag våde ropa på hjälp. Å vad lärde jag mej av det? Att lyda....eller kanske inte....
    Ha det gott!
    Kram

    SvaraRadera
  7. Vilken fin vagn! Och visst har du rätt, nu verkar allt livsfarligt, och man kan inte ta ansvar för sina egna handlingar längre....
    Och, den yngre generationen tror att de hamnat på McDonalds när de i själva verket är på akuten.......

    SvaraRadera
  8. Ja visst var det så! Nu skall hundbajs plockas bort genast, vi trampa i koskit och drack mjölk direkt från kon på landet!
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  9. Upplever i dag att min barndom var som i Bullerbyn och till viss del var den det hos min farmor som hade en liten bondgård.....har massor av härliga minnen därifrån.

    Sv: om våra resor...resor i främst Italien är vårt stora intresse, så minst en gång om året tar vi långsemester 6-8 veckor och far i väg. I år hade vi tänkt göra den resa vi skulle gjort förra året( 8 v Frankrike, Spanien) som inte blev av då dotter och svärson följde med i 14 dagar men i år blir den inte heller då dottern ska få bebis i aug så då blir det Italien och den adriatiska sidan ner mot klacken. I Sverige blir det turer vid mina helgledigheter och vi har många ställen runt om vi åker till, ett är utefter Göta kanal.
    Har ett så psykiskt stressande arbete, har inte helt kommit tillbaka efter att ha gått med stressymtom under flera år och en utmattningsdepression och det är när vi är ute och åker husbil jag kan stressa av och hämta krafter.

    Kul att hitta nya bloggar och se nya läsare på sin blogg:)
    Välkommen åter.

    SvaraRadera
  10. Så sant Men jag lever än!!!!Då måste jag ha tillgång till din dator.Är det när du skriver i bloggen?

    SvaraRadera
  11. Jag är född början på 70 talet, närmare bestämt 71.Och jag tycker det är en stor skillnad på då och nu! Minns när jag var tio år, då köpte vi våran första Video, oj vad man tittade :)
    Kramen!

    SvaraRadera
  12. Ja herregud, vi fick verkligen använda våran fantasi,men tänk så roligt vi hade.Vad vi har uppskattat allt det nya som kom.Ta tex, färgtv,n otroligt fashinerande var det och man njöt.Nu ploppar allt fram i en faslig fart så man nästan inte hänger med.Känns som ingenting uppskattas lika mycket längre,utan bara tas för givet.
    Idag njuter vi av solen igen,trots minusgraderna,
    Kram vännen!

    SvaraRadera
  13. Jag tror vi nästan kan räkna in 70 och 80talen också för det där stämmer in på mig med :) (född79) Första nintendo kom när jag var runt 10... sen var det kört :(

    (och jag är såååå glad att du kom in till mig, var rädd att du var ledsen på mig. Jag har mina åsikter, du har dina, det bästa är när man kan komma överens att vara oense ;))

    SvaraRadera
  14. Så sant som det är sagt !!!!! Precis så är/var det.

    BS Hallojsan !

    Nu är jag hemma igen, kom hem i måndags, varit ur slag därför inte bloggat. Mår bättre nu, så det är dags för en uppryckning.
    Tror du inte på satan att jag fått en rätt harmlös men ändock på fel ställe, dvs. via venporten sorts stafylokock, som jag behandlas för nu. har sån otur att det är osannolikt nästan.

    Ingen översvämning här !

    Visst får man separationsångest när man åker från barn och barnbarn, brukar kväva det annars sitter jag bara hemma och gråter för jag träffar dom alla för sällan. Synd jag är i sån usel form , orkar inte träffa någon, men jag blir väl bättre och då hoppas jag få bjuda in er på fika eller mat beror på tiden på dygnet ?

    Tack raring !

    Ingen aning hur lilltanta luktar nu för nu delar hon rum med någon annan, men hon hade inte duschat innan jag åkte.

    Kramar

    SvaraRadera
  15. Bra sammanfattning av den tid som rådde. När man tänker på det är det ju ett under att vi har överlevt...
    Ha en bra helg! /SA

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...