VARMT VÄLKOMMEN ATT DELA DEN MED MIG

söndag 31 oktober 2010

Nu är det SPÖKTIDER!

En liten repris:
Ända sedan jag var liten har jag varit intresserad av spöken och andlighet. Som liten flicka älskade jag att bli uppskrämd med att lyssna till otäcka spökhistorier av alla de slag. Nej, älska är väl inte riktigt det rätta ordet, men man var nyfiken och lyssnade med stora öron då vuxna satt och pratade om Svarta/Vita damen, Skogsrå, Hustomtar, Huldror, Näcken, Gråa frun m.m. Ja listan kan göras hur lång som helst.
När jag var liten hade vi ingen Tv som drog till sig familjen till kvällen. Nej det var radion som gällde och ofta lyssnade vi till radioteaterns spännande berättelser. När det kom främmande i huset var det ofta historier om övernaturliga ting det berättades om. Många av sällskapen hade upplevt något personligt med dessa ”spöken”, och det berättade de med inlevelse om. Naturligtvis fick vi barn inte vara med på ”vuxenkvällarna” utan blev iväg skickade till våra rum med uppmaning att sova. Det gjorde vi nu inte alls utan parkerade oss så nära dörren man kunde komma och lade örat intill för att höra ALLT som berättades inne i finrummet. Till slut blev man så vettskrämd att man sprang så fort man kunde tillbaks till sängen och drog täcket över huvudet och slocknade av bara förskräckelsen.

Många var de nätter som jag kissade i sängen av att ha lyssnat på dessa spökhistorier. Man levde in i detta och såg skuggor, hörde röster och fotsteg från vinden. I flera dagar var man på helspänd och trodde helt blint på vad som sagts.
Inte så långt från vårt hus låg en gård som var öde. Paret som bott där hade båda dött och huset var obebott i många år. Vi kallade det ”DÖGÅRDEN”. I uthuset på denna gård huserade jag och några av mina kamrater. Vi gjorde iordning ett hemligt rum där. Regniga och mörka dagar träffades vi där och berättade ”spökis” typ ”Blodet droppar…” eller lekte ”Anden i glaset”. Vi skrämde upp oss själva till bristningsgränsen. Vi var helt övertygade att det döda paret ”gick igen” inne i bostadshuset. Vi såg skuggsiluetter genom fönstren och vi hörde dörrar öppnas och stängas. Allt var ju bara hjärnspöken men det trodde vi inte då. Detta var en lek för oss och vi hade faktiskt väldigt kul.
Idag är det Halloween och jag väntar med spänning på besök av småfolket som klätt ut sig till skelett, vampyrer, häxor, mumier eller nått annat skrämmande. Min godisskål är till brädden full av sötsaker som jag ska ge alla dessa underbara ungar.

BUS eller GODIS? Här blir det Godis!

5 kommentarer:

  1. Då har du väl varit utanför Kristinehamn mot Karlstad o tittat efter vita frun? Dit var vi många ggr i min ungdom men såg henne aldrig. Kram

    SvaraRadera
  2. Visst är det så, som du skriver..Spöken och mystiska händelser har alltid fängslat oss...minns mina barndoms somrar hos farmro. Vi var fem kusiner som var sommarbarn hos farmor,( hur orkade hon)..och de kvällar då farmor berättade hemskheter var det bästa vi visste. Inte vet jag om hon hittade på, men det var säkert sant. Sen låg man under täcket och var rädd och tacksam att vi alla delade rum. Halloween är ju Skräckens helg, med spöken och gravar. Förr klädde man ut sig och skrämde livet ur grannarna..tänk det var länge sen nu!Det var roligt då.
    Kram// Karina

    SvaraRadera
  3. Buuuuuu !!!! Här spökar mamma på för fullt, men det kan ske lite när som.
    Pratade med syrran idag och där har lilla mor varit och lagt bort en matta som idag efter flera veckors letande låg längst fram i matt"förrådet", även hennes man har varit där och letat men icke, förrän idag. Skumt !

    BS Nu har vi haft bröllop !
    Exet är inte en ny människa bara förändrad till det yttre.
    Är glad åt att vara hemma, det har varit bra alltsammans och att få träffa barnbarnen och andra dottern med. Kommande vecka ska jag vila, nu är jag slut.

    Kramar

    SvaraRadera
  4. Du är den enda på min blogglista som finns kvar. Har raderat av misstag. Hur får jag dit nytt. Kram

    SvaraRadera
  5. Jag gillar mysrysarspänning,ser gärna såna filmer på tv.Gubben suckar och ser på fotboll istället,hi,hi...
    Ungarna gillar ju det här,tycket det är jättespännande.Fast många vuxna tycker det är ett ofog att dom ska springa och tigga godis.Men det är ju en kul grej,
    Ha det gott,
    Kramiz!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...